Time after Time – En studie om flickor och kvinnor med ADHD
Vi är lika glada som förvånade och oförberedda på det stora intresset som vår senaste studie har väckt! Vi tar det som ett kvitto på att det är dags att på allvar lyfta flickor och kvinnors psykiska hälsa och skapa förutsättningar för precisionshälsa både inom och utanför vården.
För faktum är att mannens kropp har varit normen för allt från forskning medicin och samhälle. Men faktum är ju också kvinnor är mer än bara små män. Biologiska faktorer, som till exempel könshormoner, påverkar risken för både kroppsliga och psykiska hälsoproblem. Trots det har forskning och vård nästan uteslutande varit inriktad på hur det är och blir för pojkar och män. Den här snedvridna verklighetsuppfattningen kan innebära allvarliga konsekvenser för flickor och kvinnor.
Så vad handlar all uppståndelse om?
Jo, i vår senaste studie Time after Time – Failiure to identify and support females with ADHD ville vi titta på i vilken ålder ADHD-diagnoser oftast ställs och om det skiljer sig mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Det är en stor befolkningsbaserad tvärsnittsstudie baserad på data från över 2,4 miljoner invånare i Region Stockholm. Den publicerades i tidskriften Journal of Child Psychology and Psychiatry 3 december 2023 och har redan fått massor av uppmärksamhet i både i forskarvärlden och media. Vi har kunnat jämföra flickor och pojkar, kvinnor och män med ADHD utifrån hur mycket vård de behövt inom allt ifrån primärvård till specialistvård inneliggande sjukhusvård, vilka diagnoser de fått inom både kroppslig och psykisk sjukdom, och vilka olika läkemedel de använt. För att våra jämförelser skulle bli rättvisande kopplade vi även på information om till exempel ålder, kön, migration och dödsfall. Allt som allt deltog drygt 85 tusen personer mellan 1 januari 2011 till 21 december 2021. Alla personer med ADHD matchades och jämfördes också med kontroller utan ADHD.
Våra resultat undrar du?
Jo, vi såg att flickor och kvinnor får sin ADHD-diagnos 4 år senare än pojkar och män. Genomsnittsåldern för att få en ADHD-diagnos var 23,5 år hos kvinnor jämfört med 19,6 år hos män. Tyvärr var resultatet ingen större överraskning för oss som jobbar med de här frågorna. Men det är såklart allvarligt. Vi vet ju att just rätt diagnos ofta är en förutsättning för att få rätt stöd och insatser. Och vi ser ofta hur fördröjda diagnoser, både i psykiatrisk och kroppslig vård, får långtgående konsekvenser för hälsa och livskvalitet. I fallet med ADHD riskerar det därför att placera flickor och kvinnor i ett underläge som i värsta fall kan det leda till uteblivet stöd och behandling.
Vi såg också att flickor och kvinnor med ADHD hade haft mycket kontakt inom både psykiatri och kroppslig vård innan de fick sin ADHD-diagnos. Faktiskt betydligt oftare jämfört med både pojkar och män med ADHD och flickor och kvinnor utan ADHD. De använde också mer läkemedel än pojkarna/männen med ADHD och flickorna/kvinnorna utan diagnos och var överrepresenterade i allt ifrån användande av lugnande- och ångestdämpande till sömnmediciner och starka smärtläkemedel. Inte så överraskande eftersom vi också såg att ångesttillstånd var dubbelt, och ätstörningar tio gånger, vanligare hos flickor och kvinnor med ADHD jämfört med hos pojkarna och männen.
Varför är det här viktigt då?
Jo men det här är ju superviktigt eftersom vi vet att rätt diagnos i rätt tid är helt avgörande för hur livet med ADHD kommer att utveckla sig. Vi tycker därför att resultaten i den här studien ska tolkas som en tydlig uppmaning till hela samhället om att 1. flickor och kvinnor med ADHD finns, 2. de kämpar hårt och 3. att deras lidande riskerar att fortplantas i generationer om vi inte gör något!
Vilka är vi?
Vi är en forskargrupp under ledning av mig, Helena Kopp Kallner och Lisa Thorell som kallar oss GODDESS ADHD (det står för Gender-informed research to Overcome Diagnostic Delay and Emotional dysregulation through Self-awareness and Self-efficacy in female ADHD). Vårt team består av forskare och kliniker från barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri, beroendemedicin, gynekologi och obstetrik, epidemiologi, utvecklingspsykologi, sociologi och samhällsvetenskap. Genom att samla experter från så många olika områden i samhället och genom att samarbeta så nära med flickor och kvinnor som lever med ADHD hoppas vi kunna bidra till mer forskning och nya smarta lösningar som kan förbättra både vård och egenvård för flickor och kvinnor med ADHD. Att minska tiden från att en flicka uppvisar symtom till dess att hon får rätt diagnos tror vi är helt centralt för att kunna minska den höga användningen av mediciner, och utvecklingen av samsjuklighet som vi ser hos flickor och kvinnor med ADHD. VI tror att kunskap och självkännedom är de viktigaste vapnen i kampen för att minska risken för kroppslig, psykisk och sexuell ohälsa hos flickor och kvinnor med ADHD.
Länk till vår Time after Time studie här:
/Lotta Borg Skoglund
Latest posts