Det sitter i huvudet
– Hur sjunkande östrogennivåer kan förklara klimakteriesymptom
Ny forskning visar att minskade östrogennivåer under klimakteriet påverkar hjärnans struktur, kopplingar och ämnesomsättning. Det bidrar till de vanligaste symptomen i klimakteriet (menopaus), eller snarare förklimakteriet (perimenopaus), som vallningar, hjärndimma, sömnlöshet och humörsvängningar. Vi dyker in i vad forskningen säger och ger tips på hur du kan hantera symptomen.
I decennier har kvinnor som beskrivit dessa symptom fått höra att ”det där sitter bara i ditt huvud”, eller typ “du inbillar dig bara”. Alternativt att ”det här är bara en naturlig fas i livet”. Vilket med andra ord brukar betyda att det här ska du bara stå ut med.
Ny forskning kastar dock nytt ljus över de kognitiva och kroppsliga symptomen runt klimakteriet. Och visar tydliga förändringar i kvinnors hjärnor under den här tiden i livet.
Ett fenomen, som vi i brist på bättre uttryck kanske skulle kunna kalla “klimakteriehjärna”, uppmärksammas alltså alltmer för den påverkan hormonerna har på hjärnans kognitiva funktioner.
Något som ju är direkt kopplat till sjunkande östrogennivåer i förklimakteriet.
Så ja! Det sitter verkligen i huvudet. Eller närmare sagt, våra hjärnor!
Vetenskapen bakom klimakteriehjärnan1
När vi kvinnor närmar oss klimakteriet, så upplever vi ofta symptom från en ojämn men successiv minskning av östrogennivåerna. Den här perioden kallas perimenopaus och kan börja upp till tio år innan den faktiska menopausen som har en medelålder på 51 år.
Östrogen är viktigt för massor för olika hjärnfunktioner. Inklusive minne, uppmärksamhet och informationsbearbetning.
De hormonella förändringarna orsakar alltså inte bara kroppsliga symptom utan leder också till tydliga förändringar i hjärnans struktur och funktion.
Dr. Lisa Mosconi, är docent i neurologi och radiologi vid Weill Cornell Medicine i New York och författare till boken “The Menopause Brain”.
Hennes forskning visar att de sjunkande östrogennivåerna under förklimakteriet påverkar specifika processer och områden i hjärnan. Något som i sin tur kan leda till en minskning av den grå substansen i områden som är viktiga för olika kognitiva funktioner.
Det handlar bland annat om:
pannloberna (prefrontal cortex), där mycket av våra exekutiva funktioner som tex beslutsfattande, förmåga till struktur och organisation och impulskontroll tros utgå ifrån och
hippocampus, som spelar en nyckelroll för hur vi lagrar och använder våra minnen.
Dessutom visar dessa studier att det inte bara sker förändringar i hjärnans volym utan också i:
konnektivitet dvs hur effektivt olika processer och områden i hjärnan kommunicerar med varandra.
minskad energiomsättning, alltså hur väl hjärnan kan använda sig av blodsockret vi tillför den.
Sjunkande östrogen och ökande symptom
Lite förenklat kan de sjunkande östrogennivåerna påverka olika delar av hjärnan på olika sätt. Det kan i sin tur hjälpa oss att förstå olika kroppsliga och kognitiva symptomen som dyker upp under förklimakteriet:
Vallningar: Hypotalamus, som reglerar kroppstemperaturen, påverkas av minskade östrogennivåer.
Det leder till tillfällig förlust av kroppens temperaturreglering. Och vi drabbas av plötsliga, kraftiga svettningar.
Hjärndimma eller Brainfog: Hippocampus, som ansvarar att informationsbearbetningen i att hantera, skapa och lagra minnen verkar vara särskilt känslig för svängande östrogennivåer.
Sjunkande östrogen kan leda till att det blir svårare att2:
minnas namn
hitta rätt ord
komma ihåg datum
hålla saker man ska göra eller säga just nu i huvudet
växla mellan uppgifter och
hålla en röd tråd av tankar i huvudet.
Humörsvängningar och ångest: Amygdala, som är inblandad i känslomässig reglering och reaktion på rädslor, påverkas också av en minskad östrogen aktivitet.
Det i sin tur kan leda till humörsvängningar och ångest.
Exekutiva funktioner: Prefrontala cortex, som är inblandat i processer som handlar om uppmärksamhet, språk, multitasking och komplext beslutsfattande, är också beroende av östrogen.
Sjunkande nivåer under förklimakteriet kan leda till att det blir svårare att koncentrera sig och att bibehålla fokus på uppgifter som kräver mental ansträngning.
Sensorisk Bearbetning: Parietalloberna, som är inblandade i bearbetning av känslomässiga intryck (så kallad perception, sensorik och proprioception) och hjälper oss att skapa en mental karta över vår värld. De påverkas också av minskade östrogennivåer.
Det kan bland annat leda till att vi får svårare att hantera rumslig information (spatiala koordination) och att vi upplever smärta annorlunda.
Det finns hopp – Hjärnan anpassar sig
När man läser om klimakteriet kan man fråga sig hur vi kvinnor någonsin ska ta oss igenom denna prövning. Och vad som väntar oss på andra sidan denna ättestupa. Det sägs verkligen inte mycket positivt om den här kritiska övergångsperioden i vårt kvinnliga liv.
Enligt Lisa Mosconis forskning är dock förändringarna i klimakteriet inte enbart dåliga nyheter.
För de flesta kvinnor är de kognitiva utmaningarna som upplevs runt klimakteriet nämligen tillfälliga och kommer gå över.
Precis som att värmevallningar försvinner inom fem år för 95% av alla postmenopausala kvinnor. Hjärnan kommer alltså så småningom att anpassa sig till ett liv utan östrogen och progesteron3.
Som moderna kvinnor kan vi vara tacksamma för att naturen har förmågan att anpassa sig.
Detta eftersom vi förhoppningsvis kommer att leva en tredjedel av våra liv (kanske den bästa delen!) som postmenopausala kvinnor.
Medan de hjärnceller jag en gång behövde för att hantera menscykler och graviditeter nu nog är rätt överflödiga. Så behöver jag fortfarande tillgång till min fulla hjärnkapacitet för att fungera. Det finns ju mycket viktigt och spännande akademiskt och kliniskt arbete som behöver göras.
Så, vad är våra alternativ under den här övergångsperioden?
Finns det något att göra i väntan på att våra hjärnor ska hinna ikapp och anpassa sig till nästa fas i livet?
Hur du hanterar din förklimakteriehjärna
Att förstå att det vi kanske slarvigt kallar ”klimakterihjärna” ytterst är ett biologiskt svar på hormonella förändringar som är avgörande för att vi ska kunna hantera denna period i livet.
En hälsosam livsstil i kombination med hormonell behandling, i de fall då det behövs, kan hjälpa många kvinnor att få en betydligt smidigare övergång under åren kring klimakteriet.
Här kommer mina bästa råd:
Menopausal Hormonbehandling (MHT)
Bestående av östrogen, eller östrogen och gestagen (progesteron, för att skydda livmodern) kan MHT lindra symtom. Såsom vallningar, förbättra sömnkvalitet och minska humörsvängningar som orsakas av sjunkande östrogennivåer.
Det finns förstås de som har medicinska orsaker som omöjliggör östrogenbehandling. Men för de flesta kvinnor kan MHT användas säkert. MHT har dessutom ytterligare fördelar, såsom minskad risk för benförlust, frakturer och tjocktarmscancer.
Gällande MHTs effekt på kognitiva symtom har forskningen varit splittrad. Men det finns anledning att tro att eventuell risk och nytta handlar om att man behöver få behandlingen i rätt tidsfönster.
En stor studie visar nämligen att kvinnor som använder MHT i en tidig fas av förklimakteriet runt 49 år, hade en 26% minskad risk för demens jämfört med de som aldrig använt hormonterapi.
De kvinnor som började med MHT senare i livet, runt 76 år, hade däremot en 48% ökad risk för demens jämfört med icke-användarna4.
Hälsosam kost
En balanserad kost rik på antioxidanter, omega-3-fettsyror och vitaminer är viktigt för hjärnhälsan precis som för resten av kroppen.
Det finns dock inget vetenskapligt stöd för att man skulle behöva köpa dyra kosttillskott; en balanserad kost med hälsosamma fetter, proteiner och tillräckligt med kolhydrater och fibrer är tillräckligt. Såvida det inte föreskrivs något annat av legitimerad vårdpersonal.
Regelbunden (måttlig) motion
Fysisk aktivitet ökar blodflödet till hjärnan och kan stötta upp många kognitiva funktioner.
Men kom ihåg att naturen sannolikt inte förväntade sig att peri- och postmenopausala kvinnor skulle extremidrotta, tävla i Ironman eller köra Vasaloppet. Så var rädd om dig och balansera din träningsrutin till det som känns okej för din kropp.
Glöm inte att kroppen behöver mer och mer återhämtning efter träning i takt med att vi blir äldre.
Sömnkvalitet
En god sömn är viktig för vår kognitiva hälsa.
Skapa och håll i din egen kvällsrutin, undvik alkohol och drick inte kaffe på kvällen så får du de bästa möjliga förutsättningarna för en god natts sömn och skyddar din hjärna mot ytterligare stress.
Stresshantering
Höga stressnivåer och en obalanserad livssituation förvärrar ofta kognitiva symtom.
Några enkla, snabba mindfulnessövningar, ett lugnt yogapass eller stunds meditation kan hjälpa dig att kalibrera din kroppsbalans. Och samtidigt bryta negativa stresscirklar som triggats av sjunkande östrogennivåer.
Men kom ihåg att för en ADHD-hjärna kan understimulering, proktrastinering och att göra för lite också vara extremt stressande.
Så se till att du har saker som känns viktiga och meningsfulla i livet för en aktiv återhämtning.
Kanske kan du engagera dig i något socialt sammanhang, hjärngympa med korsord eller lära dig att spela ett musikinstrument.
Allt detta kan hjälpa dig att bibehålla dina kognitiva funktioner trots de hormonella förändringarna du går igenom.
Sammanfattningsvis
Att erkänna att ”klimakteriehjärnan” faktiskt är på riktigt är helt avgörande både alla de kvinnor som lever med den och för dem som möter dessa kvinnor i vården.
Och ja, det här sitter i våra huvuden!
Och ja, klimakteriehjärnan är en naturlig del av vår åldrande.
Men genom att förstå och hantera dessa förändringar och ta hand om oss själva på bästa sätt, kan vi minska de negativa effekterna av sjunkande östrogennivåer.
Och möta en ny fas i livet med god psykisk och kognitiv hälsa!
Vill du veta mer? Läs också den här artikeln ADHD & klimakteriet
Referenser:
Mosconi L, Berti V, Dyke J, Schelbaum E, Jett S, Loughlin L, Jang G, Rahman A, Hristov H, Pahlajani S, Andrews R, Matthews D, Etingin O, Ganzer C, de Leon M, Isaacson R, Brinton RD. Menopause impacts human brain structure, connectivity, energy metabolism, and amyloid-beta deposition. Sci Rep. 2021 Jun 9;11(1):10867. doi: 10.1038/s41598-021-90084-y. PMID: 34108509; PMCID: PMC8190071.
Maki PM, Jaff NG. Brain fog in menopause: a health-care professional’s guide for decision-making and counseling on cognition. Climacteric. 2022 Dec;25(6):570-578.
Kronenberg F. Hot flashes: epidemiology and physiology. Ann N Y Acad Sci. 1990;592:52-86; discussion 123-33. doi: 10.1111/j.1749-6632.1990.tb30316.x. PMID: 2197954.
Whitmer RA, Quesenberry CP, Zhou J, Yaffe K. Timing of hormone therapy and dementia: the critical window theory revisited. Ann Neurol. 2011 Jan;69(1):163-9. doi: 10.1002/ana.22239. Epub 2010 Nov 12. PMID: 21280086; PMCID: PMC3058824.
Lotta Borg Skoglund
MD PhD & Letterlife Co-founder
Latest posts