ADHD och tonårsgraviditeter

Denna vecka sammanfattar vi en studie från vår svenska forskargrupp vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet. Studien, som heter ”Association of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder with Teenage Birth Among Women and Girls in Sweden,” publicerades i JAMA Netw Open 2019 och undersökte på om unga kvinnor med ADHD har högre risk att bli mammor redan som tonåringar jämfört med tjejer som inte har ADHD.

Vi vet ju redan att både män och kvinnor med ADHD oftare tar risker och har mer samsjuklighet än andra utan diagnos. Dessutom visar forskning att flickor och unga kvinnor med ADHD har sex tidigare i livet, har fler (tillfälliga) sexpartners och mer riskfyllda sexuella vanor. Så det är kanske inte så överraskande, att de också har en högre risk att drabbas av könssjukdomar, falla offer för sexuellt våld och bli oplanerat gravida. Sedan 1970-talet har svenska ungdomskliniker framgångsrikt och målinriktat arbetat för att förbättra och stärka både flickor och pojkars sexuella hälsa och de erbjuder lättillgänglig rådgivning och kostnadsfria preventivmedel till alla. Detta för att alla ska kunna planera sin familjebildning så att det inte inverkar negativt på studier eller arbetsmöjligheter. Men vi var inte säkra på om det här även gällde flickor och kvinnor med ADHD och ville göra en studie som undersökte ifall vi misslyckas med att nå och stödja unga kvinnor med ADHD. Vi siktade på att jämföra risken för tonårsfödslar mellan tonårsflickor med ADHD och jämnåriga utan diagnos. Eftersom ätstörningar, övervikt, rökning och riskbruk av alkohol är vanligare både bland män och kvinnor med ADHD ville vi också ta reda på om unga tonårsflickor hade särskilt riskfyllda graviditeter.

Vi samlade information om över 380 000 svenska kvinnor som födde barn mellan 2007 och 2014, och när vi jämförde kvinnor med och utan ADHD såg vi att tonårstjejer med ADHD hade sex gånger högre risk att bli mammor när de själva i princip bara var barn (15,2% jämfört med 2,8%). Unga kvinnor med ADHD rökte också oftare och var oftare över- eller undervikt under graviditeten jämfört med dem utan diagnos.

Så, varför är detta viktigt att veta och finns det något vi kan göra åt det? Att bli mamma i mycket ung ålder har långsiktiga konsekvenser både för den unga modern och hennes lilla barn. Forskning visar att unga föräldrar har svårare att få utbildning och jobb, oftare är ensamstående föräldrar och oftare beroende av bidrag och försörjningsstöd. De negativa konsekvenserna överförs också till deras barn genom mer risker under graviditeten och negativa utfall som låg socioekonomisk status och låg livskvalitet även senare i livet. Den här studien kunde inte svara på varför detta är så. Hypotetiskt sett kanske kvinnor med ADHD behöver annan typ av preventivrådgivning? Eller kanske de upplever fler biverkningar av hormonella preventivmedel och därför slutar använda dem? Den här frågan ställde vi oss i vår senaste studie ”Hormonal Contraceptive Use and Risk of Depression Among Young Women with Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder” som du kan läsa mer i en tidigare blogg här. Oavsett så vet vi att det ofta är bra för både för förälder och barn att skjuta på föräldraskapet till efter 25-årsåldern. Det belyser vikten av att förbättra stödet för kvinnor med ADHD. Vi täker att tvärvetenskapligt samarbete mellan psykiatri, gynekologi och ungdomskliniker, som vår forskargrupp GODDESS ADHD (Gender-informed research to Overcome Diagnostic Delay and Emotional dysregulation through Self-awareness and Self-efficacy in female ADHD), bör ha goda chanser att åtminstone komma närmare behoven och önskemålen hos denna sårbara och tidigare bortglömda grupp av flickor och unga kvinnor. Så håll utkik efter tips om speciella ADHD symtom hos flickor och kvinnor och om hur du genom att vara uppmärksam på tidiga könstypiska tecken på ADHD hos flickor och vuxna kvinnor här i bloggen!

Latest posts