ADHD-tjejernas känslomässiga liv – Träna upp din känslointelligens

Forskning visar ju att flickor med ADHD ofta har mindre utagerande symtom och de diagnostiseras flera år senare än pojkarna. Trots detta finns de här tjejerna och ofta får de trampa på utan att någon ser deras lidande. De kämpar både socialt och akademiskt, håller ihop sig i skolan men exploderar hemma. 

Utmaningar i Uppväxten

Att ständigt maskera och kompensera för dolda utmaningar dränerar dem på energi, och de känslomässiga utbrotten skadar deras självkänsla. När de här små tjejerna växer upp hamnar i puberteten, en period som ju kännetecknas av intensiva biologiska, sociala och existentiella förändringar blir de plötsligt synliga för oss alla! För de här unga kvinnornas liv blir bara mer och mer påverkade av svårigheterna att reglera känslor. 

De kommer dyka upp i vården för depression, ångest, ätstörningar, självskadebeteende och olyckor, eller inom socialtjänsten för att de blivit utsatta eller traumatiserade. Och i värsta fall missar vi dem igen eftersom vi får våra orsakssamband bakvända! Vi ”skyller” tjejernas svårigheter på trauma, mobbning, depression eller sociala svårigheter i stället för att tänka att det kanske kan vara just deras ADHD som gör dem så känsliga för depression, att bli traumatiserad eller att utveckla en extrem känslighet för att bli avvisad av andra, det som på engelska kallas för rejection sensitivity dysphoria (RDS).

Komplexa Sammanhang

Men ADHD-flickors och -kvinnors känslomässiga liv är viktigt och med känslomässig instabilitet är mer regel än undantag vid ADHD. Eftersom vi använder våra känslor för att kommunicera till andra vad vi behöver är svårigheter att förstå och reglera sina känslor ett enormt handikapp i livet. Och det är viktigt att vi kan skilja på de känslomässiga symtomen man ofta har vid ADHD från samsjuklighet som är vanligare vid ADHD som till exempel depression, ångest, bipolär sjukdom eller emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS), eftersom dessa diagnoser är vanligare hos personer med ADHD och man dessutom kan kräva särskild behandling utöver ADHD-behandlingen. 

Konsekvenserna av att leva med ADHD, som till exempel ökad risk för att bli mobbad eller utesluten ur kamratrelationer, skam och stigmatisering, ökar såklart också risken att bli deprimerad, få social ångest eller utveckla RSD. Ja, det blir ganska snabbt tydligt att det finns det flera olika och ganska komplexa samband som ligger till grund för hur ADHD, psykisk ohälsa och känslolivet kan hänga ihop.  

Vetenskaplig Syn på ADHD och EIPS

Ett sätt att betrakta detta överlapp vetenskapligt och som stämmer väl överens med hur många flickor och kvinnor med ADHD som vi träffar har utvecklats av min vän och kollega Predrag Petrovic. Predrag beskriver svårigheterna att reglera sina känslor som är så vanligt både vid ADHD och EIPS som två parallella men inte helt överlappande system för kontroll av hjärnans högre funktioner (så kallad top-down-reglering). I denna modell ses ADHD som svårigheter att reglera hjärnans ”kalla” uppmärksamhetsfunktioner, det som också kallas för exekutiv uppmärksamhet. EIPS å andra sidan representerar svårigheter att kontrollera och styra sina ”heta” känslokretsar. På detta sätt blir ADHD och EIPS ”syster-tillstånd” där hjärnan kämpar med liknande men inte identiska processer. Predrag menar att det kanske finns en särskild sorts ”känslomässig ADHD” som ligger precis mellan ADHD och EIPS och ens egna, helt unika ADHD-profil, skapas utifrån hur mycket av de olika kontrollsystemen man har svårt med.

Behandling av Känsloreglering

Behandlingar för känsloreglering bygger ofta på att det verkliga problemet inte är våra känslor, utan hur vi reagerar på dem. Många flickor och unga kvinnor med ADHD kan livligt beskriv det kaos som skapas omkring dem när de tolkar människor och situationer som mer negativa än de i verkligheten är och sedan agerar impulsivt utifrån dessa känslor. I värsta fall skapas oändliga spiraler av konflikter, ursäkter och skam. En viktig nyckel för den som vill förbättra sin känslointelligens är därför att känna igen sin hjärnas värsta triggers (kanske under PMS, eller när man är trött, hungrig, bakis eller ledsen?) och aktivt arbeta med att omvärdera sina uppfattningar och känslor. 

En central del är att träna på att ALDRIG agera innan man är i hyfsad känslomässig balans och känner sig emotionellt förankrad. Tänkt dig själv att någon visar dig en bild av en gråtande kvinna och frågar dig hur du tror att hon mår. Du skulle förmodligen säga att hon ser ledsen ut. Men om du sedan får höra att hon precis återsett sin son, som varit ute och rest ett år, kanske du uppfattar hennes reaktion annorlunda, eller hur? Den här typen av omprövning, eller på engelska reappraisal, påverkar hjärnans ”top-down-regulation” som Predrag och hans kollegor beskriver och hjälper oss att lugna ner våra känslomässiga upplevelser, något som vi använder oss av när vi tränar upp vår känslointelligens.

Latest posts