Pubertet – En tid för hormonella, neurobiologiska och sociala förändringar
De osynliga flickorna med ADHD växer upp och blir tonårsflickor med ADHD. När de små flickorna gjorde allt de kunde för att dölja sina utmaningar är de unga kvinnorna långt ifrån osynliga. Den olyckliga paradoxen är att vi tyvärr missar dem, igen, eftersom de söker hjälp på grund av sin samsjuklighet och sitt risktagande.
Men forskning som utförs på pojkar som ännu inte kommit i puberteten, har inte nödvändigtvis så mycket att berätta om flickor och kvinnors ADHD-symptom och hur de reagerar på ADHD-behandling.
Hur mår unga kvinnor med ADHD?
Enligt forskningen kommer unga kvinnor med ADHD att ha en högre risk att drabbas av depression, ångest, ätstörningar, missbruk, och trauma.
Vår forskning visar att det är just under dessa viktiga, formativa år som tonåringar och unga vuxna som unga kvinnor med ADHD förblir odiagnostiserade.
Vi ser också tydligt att kvinnor med odiagnostiserad och obehandlad ADHD har högre risk för återkommande psykosocial utsatthet såsom till exempel våld i nära relationer och tonårsgraviditeter.
Det här handlar om mer än ”bara” jämlikhet. Det kan faktiskt handla om liv eller död för många unga kvinnor!
Pubertet – Tre olika nivåer av förändring!
Pubertet och tonårstiden innebär mängder av stora hormonförändringar.
I takt med att ökade nivåer av de hormoner som frigörs från hjärnan (gonadotropinerna) stimulerar äggstockarna att börja producera östrogen och progesteron.
Det här kickstartar inte bara utvecklingen av den kvinnliga kroppen. För parallellt med dessa dramatiska hormonella förändringar pågår även viktiga sociala och neurologiska förändringar.
Tonårshjärnan
Under tonåren gör hjärnan en storstädning av sådant som den tycker är överflödigt.
Det handlar om processer och kopplingar mellan olika områden i hjärnan som grundlades och utvecklades under fosterstadiet och barndomen. Kopplingar som nu helt enkelt trimmas bort för att vår hjärnprofil ska passa för vår aktuella miljö.
Den här utstädningen, tillsammans med den gradvisa mognaden av pannloberna (prefrontala cortex), förbereder oss för att bli vårt vuxna jag.
Samtidigt genomgår tonåringen också mängder av grundläggande sociala processer under åren runt puberteten. Det handlar till exempel om att en tonåring har större fokus på jämnåriga än på sina föräldrar.
Under de här åren blir vi alltmer medvetna om vår sociala status och olika grupptillhörigheter. Och många tonåringar börjar utforska sin egen sexualitet.
Sammantaget är det här alltså mycket viktiga år för vår personliga, känslomässiga och kunskapsmässiga utveckling.
Den kvinnliga kroppen
För flickor och unga kvinnor karakteriseras tonåren av ökande nivåer av östrogen men också av testosteron.
Östrogen drar i gång utvecklingen och tillväxten av brösten och den flickaktiga kroppen, inte så olik pojkkroppen innan puberteten, börjar förändras och anta mer ”kvinnliga former”. Just eftersom hormonerna under puberteten också påverkar fördelningen av kroppsfett.
Från och med nu kommer tonårstjejer och kvinnor att behöva ett hälsosamt lager av fettvävnad för att hålla sin hormonproduktion på en stabil nivå.
Den här övergångsperioden för både hjärna och kropp kan vara en tuff period för många med ADHD.
Och särskilt om man har mycket autistiska drag (AuDHD).
Flicka eller en kvinna?
De flesta flickor får sin men någon gång mellan 12 och 14 års ålder. Men det är fortfarande helt normalt om den kommer mellan 9 och 16 års ålder.
Åldern då en flicka får sin första mens är ofta ärftlig. Så en av de bästa gissningarna för när din dotter kommer att få sin mens är att försöka komma ihåg vid vilken ålder du fick din.
Den första ägglossningen utlöses av att östrogenet kommer över en viss nivå. Men även om ägglossningen och mensen rent biologiskt är ett tecken på att man blivit ”vuxen”. Så är det nog inte så många som skulle betrakta en 12-årig flicka som får sin första mens som något annat än ett barn.
Det gäller ju även ur ett juridiskt och psykologiskt perspektiv.
Men det är viktigt att komma ihåg att det från ett biologiskt perspektiv inte finns någon vinst med att låta flickor och unga kvinnor lida av kraftiga mensblödningar eller smärtor. Något som enkelt kan behandlas och lindras med samma metoder som för vilken annan kvinna som helst.
Därför kan barn och ungdomar med allvarliga problem relaterade till mensen behandlas med hormonella preventivmedel utan att de för den sakens skull är sexuellt mogna eller aktiva.
Pubertet + NPF = problem?
Under tonåren svänger hormonerna kraftigt flera gånger per månad. Det påverkar inte bara de kroppsliga funktionerna utan även hjärnan. Något som brukar vara rätt uppenbart för de flesta tonåringar och deras föräldrar.
En hjärna som är långt ifrån mogen.
Många flickor och unga kvinnor med ADHD, ADD och autism (ADHD plus autism) upplever de här hormonella svängningarna som mer intensiva och negativa än jämnåriga utan diagnos.
Allt detta sker dessutom under en period när kroppen förändras.
Mer stressande för flickor med AuDHD
Något som inte sällan upplevs mer stressande för flickor med AuDHD som ofta har svårt för förändring och som vill att allt ska vara som det alltid varit.
Föräldrar gör er förberedda!
Om du bor i en NPF-familj och misstänker att du har en dotter med AuDHD – är det bra om du är väl förberedd inför puberteten:
Se till att du uppmärksamma tidiga tecken på att hormonerna är på gång. Tecken som kan vara tydliga flera år innan hon får sin första menstruation.
Läs på så mycket du kan från säkra och bra källor (men var medveten om att det också finns mycket tvivelaktig information där ute).
Prata med din dotter och försök upptäcka och förstå mönster tillsammans. Om hon inte vill prata just nu, pressa aldrig din agenda utan se till att hon vet att din dörr alltid är öppen.
Håll koll på hennes hormoncykler och om hennes NPF-symptom förändras med dem. Ta upp det vid nästa hälsokontroll med din dotters behandlingsteam!
Saknar du någon kunskap eller fakta? Hör av dig så kan vi ge dela med oss av det i vår kunskapsbank MindHub i appen!
Lotta Borg Skoglund
MD PhD & Letterlife medgrundare
Latest posts