Grattis på Morsdag alla NPF-mammor!
En dag för dig som NPF-mamma att sträcka på ryggen och vara stolt över att du krigar för ditt barns bästa! Att bli förälder var utan tvekan en av mitt livs mest avgörande övergångar. Men även om det från dagen jag blev mamma för 21 år sedan inte finns ett tvivel i min kropp gällande att det var då det riktiga livet började. Så det har såklart också medfört en hel del utmaningar.
Jag vet att jag inte är ensam. Och att många av oss med olika diagnoser ofta får kämpa extra mycket i vårt föräldraskap. Här har jag faktiskt stöd i både vår och andras forskning.
Föräldrar med egen ADHD beskriver nämligen att de oftare misslyckas med att vara just de där föräldrarna som deras barn behöver1.
Och precis som livet i stort är det inget som är rättvist. För eftersom NPF är så ärftligt är ju risken (eller chansen!), att en mamma med ADHD eller autism får ett barn med ADHD eller autism större än om mamman inte har någon NPF-diagnos2.
Mamma gör allt!
Det finns en massa fantastiska pappor och män. Det vet jag eftersom jag själv är gift med en. Tyvärr verkar det, enligt en stor europeisk studie som jag och professor Lisa Thorell på KI drog i gång under pandemin. Som om det är mer regel än undantag att man inte delar lika på ansvaret för barnen i en NPF-familj3.
Enligt vår studie landade nämligen nästan allt extrajobb från hemundervisningen under skolnedstängningar på mammorna.
Och bara genom att lyssna på våra patientföreningar. Verkar det tyvärr inte behövas vare sig en internationell pandemi eller ett nationellt undantagstillstånd för att lejonparten av familjeansvaret för NPF-barnen ska hamna på mammorna.
Det kommer an på mamma från första celldelningen!
Naturen har ordnat det så att det är vi kvinnor som skördar frukten av kärlek (eller lust). Det kan både vara en existentiell lyx (stackars killar som aldrig får uppleva hur sjukt mäktigt det är att bära och föda ett barn).
Eller en evolutionär nitlott (lite svårt att springa ifrån en tiger på savannen när man gått upp 60 kilo och haltar runt med foglossning under sin andra tvillinggraviditet).
Det är därför jag tar vår forskning om ADHD hos flickor och unga kvinnor på så blodigt allvar. För även om vi inte bor på savannen idag, kan en oplanerad graviditet skapa en psykosocial uppförsbacke för resten av livet.
Vår forskning visar att unga kvinnor med ADHD har 6 gånger ökad risk att bli mammor när de själva bara är barn4.
Och om det finns något som utmärker ett utvecklat och välmående samhälle, så är andelen unga kvinnor som utbildar sig och får möjlighet att leva ett jämställt liv.
Mammas jobb är inte över efter förlossningen!
Graviditet och spädbarnstid är ett hormonellt drama i flera akter.
Själva graviditeten innebär nämligen stigande och mot slutet skyhöga nivåer av östrogen och progesteron. Vissa kvinnor mår toppen, andra mår pyton. Vi har idag ingen aning om vilka och varför.
Däremot visar vår och andras forskning att kvinnor med ADHD har fler riskfaktorer under sina graviditeter. Och oftare föder barn prematurt jämfört med kvinnor utan ADHD5.
Sen, vid förlossningen, kommer inte bara barnet ut, utan även moderkakan som stått för all hormonproduktion under graviditeten. Nu är det i stället ett annat hormon som intar huvudrollen på scenen: prolaktin. Det som står för mjölkproduktionen inför en eventuell amning.
Vi har också visat att mammor med ADHD har högre risk för att drabbas av förlossningsdepressioner och ångesttillstånd under hela första spädbarnsåret6.
Eftersom första tiden med en liten bebis är stressig och fylld av osäkerhet, oavsett om man har ADHD eller inte. Så kan det vara jättesvårt att själv, men även för omgivningen, att se tecknen på en depression. Något som riskerar att skada såväl anknytningen till det nyfödda barnet som den nyblivna mamman och resten av den lilla familjen.
Och trots att det finns så bra hjälp att få för förlossningsdepressioner. Så är det så många som skäms för sina ”förbjudna känslor” och kämpar på helt själva utan att söka hjälp.
Precis så som MrsHyper så målande beskriver sin upplevesle i hennes senaste bloggartikel.
Bekämpa stigmat kring att vara NPF-mamma!
Trots att det idag är ett öppnare samtal om psykisk hälsa än någonsin tidigare. Så brottas fortfarande många av oss kvinnor med ADHD och autism med skammen för att omgivningen ska döma oss på grund av våra svårigheter, utmaningar eller diagnoser.
Här kan vi alla vara med och förändra spelplanen för det stöd och den förståelse man som NPF-mamma behöver för att orka.
Och om du tvivlar på dig själv som förälder. Kom då ihåg att det alltid är bättre att ha en mamma med en ADHD eller autismdiagnos. Än att ha en mamma med ADHD eller autism som inte förstår sina utmaningar.
Kunskap är makt! Makt att ta ditt och ditt barns liv i dina egna händer och hitta vägar framåt som fungerar för just er familj. Vägra att bli ett passivt offer som sitter maktlös i vårdköer eller på ändlösa skolmöten. Om det inte verkar finnas en rimlig chans att det kommer leda till något konstruktivt.
Försök att hitta dina egna vägar runt utmaningar och normer som inte passar dig och ditt barn. Och var rädd om dig själv.
Som NPF-förälder behöver du orka både för dig själv och för ditt barn.
Om jag fick leva om mitt liv
Om jag blev förälder idag, vetandes alla de saker jag fått lära mig från mitt jobb och min forskning. Då skulle jag garanterat göra vissa saker i mitt föräldraskap annorlunda.
För det är viktigt att du ser till att:
Unna dig riktigt ordentligt så fort du får chansen. Alltså, verkligen tänk ut vad som är viktigt på riktigt för dig och gör mer av det. Av det som fyller på dina energireserver och se till att vakta dina egna vattenhål på samma sätt som du försvarar dina barns behov och rättigheter.
Aldrig kompromissa med dina rutiner för sömn, mat och motion. Men också att inte glömma bort att hålla liv i de eldar som brinner i dig och de NPF-delar av dig själv som behöver få vara ”opräktiga”.
Hålla koll på hur dina hormoner påverkar dig i olika faser av livet. Just för att undvika de värsta känslorna av kontrollförlust när det svänger som mest.
Prata öppet om hur din hjärna fungerar. Och försöka se dina styrkor och sårbara sidor på ett nyktert och nyanserat sätt. Tänk aldrig att det är någon annans ansvar att vara intresserad av eller anpassa sitt liv efter din ADHD. Gör vad du kan för att inte dina barn ska behöva förhålla sig till dina svårigheter och utmaningar.
Ta en dag i taget. Påminn dina taskiga metakognitiva förmågor om att det enda du vet helt säkert är att det som du känner just nu inte kan vara för evigt.
Du hittar dessa (& mer utförliga tips) i Mindhub i Letterlife-appen.
Så idag vill jag utbringa ett stort HURRA för alla sjukt starka NPF-mammor därute.
Oavsett om du själv har en diagnos eller om du stöttar ett barn med ADHD eller autism. Så tycker jag att du förtjänar att känna dig stolt idag.
Och vi har forskningen i ryggen, så sträck på dig och känn dig trygg med att i relationer så får vi hur många försök som helst.
Så länge hjärtat är på rätt ställe!
❤️
Park JL, Hudec KL, Johnston C. Parental ADHD symptoms and parenting behaviors: A meta-analytic review. Clin Psychol Rev. 2017 Aug;56:25-39. doi: 10.1016/j.cpr.2017.05.003. Epub 2017 May 29. PMID: 28601690. ↩︎
Thapar A, Cooper M, Eyre O, Langley K. What have we learnt about the causes of ADHD? J Child Psychol Psychiatry. 2013 Jan;54(1):3-16. doi: 10.1111/j.1469-7610.2012.02611.x. Epub 2012 Sep 11. PMID: 22963644; PMCID: PMC3572580. ↩︎
Thorell LB, Skoglund C, de la Peña AG, Baeyens D, Fuermaier ABM, Groom MJ, Mammarella IC, van der Oord S, van den Hoofdakker BJ, Luman M, de Miranda DM, Siu AFY, Steinmayr R, Idrees I, Soares LS, Sörlin M, Luque JL, Moscardino UM, Roch M, Crisci G, Christiansen H. Parental experiences of homeschooling during the COVID-19 pandemic: differences between seven European countries and between children with and without mental health conditions. Eur Child Adolesc Psychiatry. 2022 Apr;31(4):649-661. doi: 10.1007/s00787-020-01706-1. Epub 2021 Jan 7. PMID: 33415470; PMCID: PMC7790054. ↩︎
Skoglund C, Kopp Kallner H, Skalkidou A, Wikström AK, Lundin C, Hesselman S, Wikman A, Sundström Poromaa I. Association of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder With Teenage Birth Among Women and Girls in Sweden. JAMA Netw Open. 2019 Oct 2;2(10):e1912463. doi: 10.1001/jamanetworkopen.2019.12463. PMID: 31577361; PMCID: PMC6777395. ↩︎
Hesselman S, Wikman A, Skoglund C, Kopp Kallner H, Skalkidou A, Sundström-Poromaa I, Wikström AK. Association of maternal attention deficit hyperactivity disorder and preterm birth: a cohort study. BJOG. 2020 Nov;127(12):1480-1487. doi: 10.1111/1471-0528.16310. Epub 2020 Jul 21. PMID: 32384173. ↩︎
Andersson A, Garcia-Argibay M, Viktorin A, Ghirardi L, Butwicka A, Skoglund C, Bang Madsen K, D’onofrio BM, Lichtenstein P, Tuvblad C, Larsson H. Depression and anxiety disorders during the postpartum period in women diagnosed with attention deficit hyperactivity disorder. J Affect Disord. 2023 Mar 15;325:817-823. doi: 10.1016/j.jad.2023.01.069. Epub 2023 Jan 18. PMID: 36681302. ↩︎
Lotta Borg Skoglund
MD PhD & Letterlife co-founder
Latest posts