Amning, hormoner och ADHD-medicin – Vad gäller och vad säger forskningen?
Det kommer alltmer studier som visar att de flesta som behöver fortsätta med sina ADHD-mediciner under graviditeten kan göra det. I samråd med läkare och med regelbundna kontroller på MVC verkar riskerna vara små. Dessutom är de potentiella vinsterna med en mamma som mår bra under graviditeten förstås stora. Men sen då?
Borde man amma? Och går det i så fall att ta sina ADHD-mediciner när man ammar? I den här bloggen reder vi ut vad som gäller utifrån den senaste forskningen.
Och som alltid, det som gäller på gruppnivå behöver inte vara sant för just dig. Informationen i den här bloggen är enbart tänkt att göra dig mer påläst inför samtal med din läkare eller barnmorska.
Amning och hormoner
En graviditet innebär som många nog redan vet en stor hormonell omställning för kroppen. Men kanske talas det mindre om vad som händer med våra hormoner efter förlossningen?
För i och med att barnet kommer, kommer också moderkakan ut. Och med moderkakan ryker den övervägande produktionen av östrogen som har producerats där under hela graviditeten. Nivåerna av både östrogen och progesteron sjunker alltså kraftigt. Och det öppnar upp för hormonet som ansvarar för mjölkproduktionen, nämligen prolaktin. Så under tiden du ammar kommer dina prolaktinnivåer vara höga.
Det innebär i sin tur att du inte har ägglossning och att östrogennivåerna hålls nere så länge du ammar regelbundet.
Hur tänker man med mediciner och amning?
Idag vet vi mer och mer om hur läkemedel påverkar kvinnor. Det är rätt sällan som ammande mammor behöver sluta med sin medicin om de vill amma eller avbryta amningen för att kunna ta sin medicin1.
Men vad vet vi vad som gäller för centralstimulerande ADHD-medicin?
Jo, även om man inte kan säga så mycket om eventuella långsiktiga effekter av centralstimulerande ADHD-mediciner. Så finns det idag flera studier som har visat att risken för negativa konsekvenser hos ammande spädbarn är minimal. Det gäller såklart om mamman tar sin ADHD-medicin på det sätt som läkaren ordinerat2.
Är icke-stimulerande mediciner ännu säkrare?
Det finns ju fler ADHD-mediciner än de centralstimulerande. Vad gäller för dem?
Mot bakgrund av de centralstimulerande ADHD-läkemedlens kemiska natur kanske många känner en extra oro inför att använda dem under både graviditet och amning. Men även om det kan låta bättre att använda sig av de icke-stimulerande medicinerna (atomoxetin och guanfacin) verkar det faktiskt som om de överförs till bröstmjölk i högre utsträckning.
För dig som är intresserad av detaljer eller som arbetar i rådgivande funktion till mammor med ADHD finns en utmärkt webbsida från Texas Tech University Health Science Center3. Den går igenom läkemedel för läkemedel och ger tydlig vägledning riktad till hälso- och sjukvårdspersonal.
Olika mediciner och allmänna rekommendationer
Det går aldrig att ge några individuella rekommendationer när det kommer till läkemedel. Och det finns alltid en mängd personliga faktorer som bara du och din doktor känner till. Så använd endast denna information på ett generellt plan!
När man bedömer risk och nytta med läkemedel under amning, utgår man ofta från ett mått som kallas för RID (Relative Infant Dose). Det används att få en uppskattning av hur mycket läkemedel som går över från mammans blod till bröstmjölken och som barnet sedan får i sig. Ett RID-värde på mindre än 10% anses ofta som en säker gräns.
Sammantaget utsöndras metylfenidat (RID på 0.2–0.4) i små mängder i bröstmjölk. Man har inte heller funnit några allvarliga biverkningar hos ammande spädbarn. Rekommendationen är dock att barnet övervakas gällande irritabilitet, sömn, aptit och vikt4.
Dexamfetamin (RID 1.8–7.3) anses också säkert under amning eftersom det ligger under 10%. Rekommendationen är att eftersträva lägsta effektiva dos men även att doser upp till maxdos för ADHD är säkra under amning. Barnet bör övervakas för irritabilitet, sömn, aptit och vikt och medicinen justeras vid behov4.
För atomoxetin finns det än så länge inte tillräckligt med forskning för att ge några rekommendationer. Det är då svårt att ge några råd och brukar därför undvikas vid amning5.
Samma sak gäller för guanfacin, nämligen att det inte finns tillräckligt med studier. Dessutom är guanfacin en så liten molekyl, eller rättare sagt har låg molekylvikt. Det gör att man kan misstänka att den slinker över i bröstmjölken i ännu större mängd än andra mediciner4.
Guanfacin sänker också prolaktinnivåerna och kan alltså minska mjölkproduktionen. Vilket är ytterligare en anledning att vara försiktig innan och under amning3.
Kort- eller långverkande, spelar det någon roll?
De flesta ADHD-mediciner finns som direkt-, medel- och långverkande vilket i sig kan påverka hur mycket läkemedel som finns i bröstmjölken vid varje givet tillfälle.
När man tar medicin kommer det att ta en viss tid innan den passerat ner i magen, tagits upp av kroppen, nått maximal koncentration i blodet och till sist kommit ut i bröstmjölken. Efter att nivåerna ”peakat” sjunker de igen tills man tar nästa dos.
Därför kan man, om man vill minimera medicinen som barnet får i sig, amma direkt efter att man tagit sin medicin.
Samtidigt kan det ju vara rätt svårt att avgöra i förväg när ens barn kommer vilja amma. Och många tycker nog att stressen av att försöka planera det mitt i allt annat kan kännas rätt övermäktigt.
Tar man långverkande mediciner skapas inte samma ”peakar” och alltså inte heller något behov av att tänka kring eventuella tidpunkter för amning.
Kan vi andra få den korta versionen, tack?
Självklart!
Sammantaget talar alltså dagens kunskapsläge för att de flesta mammor som behöver kan fortsätta ta sin centralstimulerande ADHD-medicin när de ammar.
Men vi har än så länge har för lite data gällande de icke-stimulerande medicinerna atomoxetin och guanfacin2.
Rekommendationen är att alltid diskutera dessa beslut med ansvarig läkare och personal på MVC. Och att tillsammans väga fördelar mot eventuella risker innan man fattar ett informerat beslut.
1) Hotham N, Hotham E. Drugs in breastfeeding. Aust Prescr. 2015 Oct;38(5):156-9. doi: 10.18773/austprescr.2015.056. Epub 2015 Oct 1. Erratum in: Aust Prescr. 2016 Feb;39(1):27. PMID: 26648652; PMCID: PMC4657301.
2) Marchese M, Koren G, Bozzo P. Is it safe to breastfeed while taking methylphenidate? Can Fam Physician. 2015 Sep;61(9):765-6. PMID: 26623462; PMCID: PMC4569107.
3) https://infantrisk.com/content/adhd-medications-and-breastfeeding
4) Hale, Thomas Wright. Hale’s Medications & Mothers’ Milk, 2021: A Manual of Lactational Pharmacology. Springer Publishing Company, 2021.
5) Ornoy A. Pharmacological Treatment of Attention Deficit Hyperactivity Disorder During Pregnancy and Lactation. Pharm Res. 2018 Feb 6;35(3):46. doi: 10.1007/s11095-017-2323-z. PMID: 29411149.
Lotta Borg Skoglund
MD PhD & Letterlife medgrundare
Latest posts