Blir du också ett monster under PMS?

Är du en av alla oss med ADHD som veckan före mens upplever att livet blir totalt ohanterligt? Och att det bara blir värre med åren. Tycker din partner att du är orimlig och galen, och du känner att hen kanske har rätt? I alla fall delvis. Nosar du på en ilska som snuddar vid att du vill skada vänner som du stör dig på. I den här bloggen går vi igenom allt det och lite till, häng med!

Kanske känner du igen den här ilskan även från bättre perioder men skillnaden är att du då kan jobba förebyggande. Att du kan ta dig bort från brandfarliga situationer, se dig själv utifrån och hantera dina relationer hjälpligt åtminstone?

Många kvinnor med ADHD upplever att humöret och känslorna kan svänga kraftigt och plötsligt. 

Dessutom kan ADHD innebära en ökad känslighet för helt naturliga hormonella förändringar i olika faser av menscykeln.

Menscykeln 101

Förenklat kan vi säga att två hormoner, östrogen och progesteron, varierar under menscykeln i ett återkommande mönster:

• Follikelfas: Östrogennivåerna stiger gradvis och gör att ett ägg mognar i en av dina två äggstockar.

• Ägglossning: Östrogennivåerna når sin topp, ägget släpps och follikeln (äggblåsan) omvandlas till en gulkropp.

• Gulkroppsfas: Gulkroppen producerar progesteron, som stiger successivt fram till att mensen börjar.

• Mens: Både östrogen och progesteron sjunker till låga nivåer.

ADHD och PMS

Kopplingen mellan ADHD och hormoner är välkänd hos kvinnorna själva men sämre beskrivet inom forskningen. Det verkar dock handla om mer än bara själva nivåerna av olika hormoner. 

Det tycks vara så att många med ADHD är särskilt känsliga för just själva förändringarna av hormonerna.

Det verkar vara särskilt vanligt med problem när progesteronet varierar. 

Kvinnor med ADHD beskriver också oftare än kvinnor utan diagnos att de lider av premenstruellt syndrom (PMS).

PMS betyder att man upplever nytillkomna eller  förvärrade kroppsliga och psykiska symtom inför mens. Det kan till exempel handla om att man känner sig gråtmild för minsta lilla, blir lättirriterad, får ett omåttligt sötsug, drar på sig vätska och får spända bröst. 

Tanken är att PMS-symtomen försvinner när mensen kommer. Men eftersom hormoner påverkar hjärnan med en viss fördröjning kan en del fortsätta uppleva vissa besvär även under de första dagarna av mensen.

Vad är PMDS?

Ungefär 3-5% av alla kvinnor som har mens upplever allvarliga och funktionsnedsättande symtom av depression eller ångest, som avtar när mensen börjar. Denna svårare form av PMS kallas premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS, eller Premenstrual Dysphoric Disorder, PMDD, på engelska). 

Både PMS och PMDS kan förvärras med tiden, och många beskriver att deras problem blir värre efter att de har fött barn.

Det finns hjälp att få!

Tyvärr finns det många missuppfattningar kring PMS och PMDS. En del tror att det inte finns någon hjälp att få. Medan andra känner sig misslyckade eller skäms över sina starka känslomässiga reaktioner. 

Men det finns hjälp att få, och det är viktigt att veta att hjälpen kan komma från olika håll. 

En viktig lösning för att hantera PMS och PMDS kan vara hormonbehandling som förhindrar ägglossning. 

Din barnmorska kan hjälpa dig att hitta ett preventivmedel som passar just dig. Om du använder ADHD-medicin kan du och din läkare behöva hålla koll på att din dos inte påverkas av en ny hormonell situation. Vissa kan också ha nytta av att ta antidepressiva läkemedel under tiden mellan ägglossning och mens.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan också vara till hjälp vid PMS och PMDS. Målet är inte att förändra dina hormoner eller känsligheten för deras svängningar. Utan syftet är att förstå dina reaktioner och utveckla strategier för att hantera symtomen på ett mer effektivt sätt. 

I KBT arbetar man med att identifiera triggers och risksituationer som föregår starka känslomässiga utbrott. När du väl känner till dessa kan du antingen försöka undvika dem eller hitta sätt att hantera dem på ett bättre sätt.

Vid PMS är det vanligt att ens sätt att tolka och uppfatta situationer blir mer negativt. 

Något som normalt sett inte skulle vara så påfrestande kan under vissa faser kännas som en stor kris. Då kan man ofta känna skuld eller skam över sina reaktioner, vilket i sin tur kan förstärka de negativa tankarna. 

Behandlingen handlar om att lära sig identifiera dessa tankar och pröva om det finns andra, mer rimliga sätt att se på situationen.

Självmedkänsla

Många med PMDS har också en tendens att sluta göra saker de normalt tycker om under de veckor då de känner sig mest ångestfyllda eller nedstämda. Detta kan tyvärr leda till att man mår ännu sämre. 

Det kan därför vara till hjälp att göra en lista över saker du brukar må bra av och se till att följa den, även under de svåra veckorna. 

Fysisk aktivitet och träning kan också minska symtomen. Så det kan vara bra att planera in det och kanske ta hjälp av en vän för att få träningen att bli av.

Du är inte ensam!

Behandlingen av PMS och PMDS sker ofta i små steg och ibland kan det vara lättare att få till förändringar genom att göra dem tillsammans med en psykolog eller coach. 

Det kan vara ”två steg fram och ett tillbaka”. Och det är vanligt att man glömmer bort att använda de nya strategierna i stunden. 

Då går man tillsammans igenom situationen för att se vad som kan vara till hjälp nästa gång. 

Många finner också hjälp i att minska stress och använda tekniker som mindfulness eller avslappning.

Vi vet att det PMS och PMDS kan kännas överväldigande, särskilt med ADHD. Men med små steg framåt är det möjligt att ta tillbaka kontrollen och hitta balans.

Och kom ihåg, Letterlife och Communityt finns här för support under varje menscykel!

Lotta Borg Skoglund

MD PhD & Letterlife medgrundare

Latest posts