ADHD-medicin och hjärt-kärlsjukdom

Läkare ställs varje gång de ska starta upp en läkemedelsbehandling inför frågan om vilka möjliga positiva och negativa effekter just den här medicinen kan ha för just den här personen på kort och på längre sikt.

När det gäller ADHD-läkemedel är förhöjd puls och blodtryck vanliga biverkningar som alltid är en del både av undersökningen innan och under behandlingen. Det är för att hög puls och högt blodtryck kan vara skadligt på kort sikt (om det blir väldigt högt, vilket dock är ovanligt) och på lång sikt (eftersom det, om man går runt med en hög hjärtfrekvens och ett förhöjt blodtryck år efter år kan leda till hjärtproblem på sikt).

Vi vet inte särskilt mycket om de här ökningarna av puls och blodtryck faktiskt leder till något negativt på lång sikt. Det har varit svåra frågor att få svar på eftersom det är så dyrt, tidskrävande och svårt att få randomiserade kontrollerade studier (så kallade RCT-studier som kan kontrollera för confounding och utesluta slumpeffekter) som löper på över så många år. En av de studier som haft längst uppföljningstid jämförde unga människor som tog ADHD-medicin under 2 år med jämnåriga som inte hade behandling, visade att blodtrycket ökade något under dagen, men inte på natten. Forskarnas slutsats var att eftersom hjärtat får vila hela natten så återhämtar sig kroppen antagligen då.

Tyvärr finns nästan inga studier som sträcker sig längre än 2 år, men nu har det precis kommit en ny studie av Zhang et al i JAMA Psychiatry som följer personer med ADHD mellan 6 och 64 år under 14 år. Resultaten visar att personer som använder ADHD-mediciner hade en ökad risk för hjärtkärlsjukdom jämfört med personer som inte använder ADHD-medicin. Risken för hjärtkärlsjukdom ökade med cirka 4% för varje år som medicinen användes under de 3 första åren innan den stabiliserades. Den absoluta risken var dock låg.

Men vad betyder det här i verkligheten? Ska läkare sluta förskriva ADHD-läkemedel för att inte skada sina patienter? Och bör patienter avstå från att använda ADHD-mediciner av rädsla för att drabbas av hjärtproblem?

Nej, självklart inte! För det första är det viktigt att väga eventuella risker mot bevisade fördelar. Forskning visar till exempel att centralstimulerande ADHD-medicin är effektiv och minskar risken för allvarliga utfall som olyckor, självmord och kriminalitet. Om man rekommenderar personer som använder medicin att sluta enbart baserat på eventuell kardiovaskulär risk tar man inte hänsyn till den bredare bilden.

Viktigt att betona är att för personer som redan har hjärtproblem kan förhållandet mellan nytta och risk vara annorlunda. För att kunna ge tydliga rekommendationer till den gruppen behövs mer forskning och studier som också inkluderar personer över 65 år.

Sammanfattningsvis så välkomnar vi väl genomförda och stora epidemiologiska studier som undersöker både risker och nytta med ADHD-behandling hos vuxna. Zhang och forskargruppen bakom den här studien är mycket erfarna och skickliga forskare. Det har saknats välgjord forskning på vuxna och på långtidseffekter av medicinering och den här studien är ett viktigt bidrag till den växande kunskapsbasen.

Men det är också viktigt att säga att:

1. Det här är en observations-studie där det inte säkert går att slå fast att det finns ett orsakssamband och i vilken riktning det går. Den ökade risken för hjärtkärlsjukdom skulle också kunna bero på till exempel annan medicinering eller livsstilsfaktorer som är kopplade till både ADHD och hjärtkärlsjukdom. ADHD har ju i sig har en stark koppling till högre risk för hjärtkärlsjukdom utifrån många olika negativa konsekvenser av obehandlad ADHD.

2. Det finns en lång rad läkemedel som kan öka risken för högt blodtryck i samma storleksordning som man har funnit i den här studien.

3. Dessa resultat gäller på gruppnivå och som patient behöver man därför inte bli särskilt orolig för sin personliga hälsa. I klinisk praxis görs alltid en risk-nyttabedömning för varje enskild patient och man väger den förhöjda risken som ett högre blodtryck kan innebära mot de vinster som en ADHD-behandling kan ge. Som läkare följer man regelbundet upp sina ADHD-patienter och fokuserar då särskilt på blodtryck och andra tecken och symtom på hjärt-kärlsjukdom under behandlingens gång.

4. Riskökningen i studien gällde bara de som hade doser som var 1,5 gånger högre än den rekommenderade dygnsdosen. Ligger man inom normalintervallen har man sannolikt inte har någon riskökning alls.

Vi vill lyfta fram vikten av att alltid vara noga vid diagnostisering, behandling och uppföljning av psykiatriska diagnoser. ADHD är inget undantag. Dessutom är det viktigt att lyfta vikten precisionsmedicin och precisionshälsa här. Det vill säga vikten av att alltid utgår från en individspecifik risk-nytta analys. Det gäller särskilt när det kommer till personer med ADHD som ju är en så heterogen grupp.

/Team Letterlife

Referens till orginalstudien här:
Zhang L, Li L, Andell P, et al. Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Medications and Long-Term Risk of Cardiovascular Diseases. JAMA Psychiatry. Published online November 22, 2023. doi:10.1001/jamapsychiatry.2023.4294

Latest posts